Varför minskar bina? Orsakerna bakom bidöden
Larmrapporterna om bidöd och försvinnande pollinatörer är många, men vad ligger egentligen bakom? Här går vi sakligt igenom de viktigaste orsakerna enligt myndigheter och forskning, vad nedgången betyder för oss människor och vad var och en kan göra. Bilden är sammansatt – det finns sällan en enda förklaring.
- Livsmiljöer och blomrika marker försvinner.
- Ensformiga monokulturer ger ont om mat.
- Kemiska bekämpningsmedel dödar och försvagar.
- Sjukdomar och varroakvalster drabbar honungsbin.
- Klimatförändringar rubbar samspelet med blomningen.
Så många arter är hotade
I Sverige finns omkring 280 till 290 arter av bin, där humlorna ingår. Alla utom honungsbiet, som sköts av människan, är vilda bin. Av dessa arter är ungefär 83 rödlistade, vilket betyder att de löper stor risk att försvinna enligt SLU Artdatabanken. Ungefär en tredjedel av de vilda bina räknas som sällsynta eller hotade. Det handlar alltså inte i första hand om biodlarnas honungsbin, utan om de vilda bina och humlorna ute i landskapet.
1. Livsmiljöerna försvinner
Det enskilt största hotet, enligt både Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen, är att jordbrukslandskapet har förändrats. Förr fanns gott om blommande ängar och betesmarker med stor variation av blommor. När dessa marker växer igen, bebyggs eller läggs om till åker minskar både mängden och mångfalden av blommor. Då försvinner binas matbord. Många vilda bin är dessutom specialiserade på vissa växter och saknar boplatser när sandmarker, död ved och bar mark blir ovanligare.
2. Monokulturer och ensformiga landskap
Stora fält med en enda gröda kan blomma intensivt en kort period och sedan inte erbjuda någonting alls resten av säsongen. För pollinatörer som behöver mat hela sommaren blir det som ett kortvarigt skafferi i en i övrigt tom landskapsbild. Variation och blomning under hela säsongen är avgörande – något du själv kan bidra med i en bivänlig trädgård.
3. Bekämpningsmedel
Kemiska bekämpningsmedel kan skada bin på flera sätt. Vissa dödar direkt, andra försvagar bina genom att störa orienteringsförmågan, immunförsvaret eller fortplantningen även i låga doser. Mest omdiskuterad är gruppen neonikotinoider. På grund av riskerna för pollinerande insekter förbjöd EU 2018 utomhusanvändning av flera sådana ämnen, ett förbud som senare bekräftades av EU-domstolen. Trots det har enskilda dispenser förekommit. Det bästa du kan göra i din egen trädgård är att helt undvika bekämpningsmedel.
Pollinering är en så kallad ekosystemtjänst. En stor del av världens grödor och mycket av vår svenska frukt, bär och raps är beroende av att insekter pollinerar dem. Färre pollinatörer betyder sämre skördar – och därför handlar bidöden ytterst om vår egen mat. Läs mer om hur pollinering fungerar.
4. Sjukdomar och varroakvalster
För honungsbin är varroakvalstret (Varroa destructor) det enskilt största hotet mot hälsan, enligt SLU. Kvalstret parasiterar på bin och bilarver och sprider dessutom virus mellan dem. Jordbruksverket pekar ut varroa och tillhörande virus som de troligaste orsakerna till massdöd av honungsbin, både i Sverige och internationellt. Det är därför svenska honungsbin inte längre klarar sig på egen hand utan biodlarens skötsel. Vilda bin drabbas av andra sjukdomar och parasiter, men deras största problem är ändå bristen på föda och boplatser.
5. Klimatförändringar
Ett varmare och mer oberäkneligt klimat påverkar pollinatörerna på flera sätt. Torrår kan slå hårt mot bin i öppna landskap när växterna de är beroende av torkar bort. Samtidigt vaknar humlor i dag tidigare på våren än förr, vilket riskerar att hamna i otakt med blommornas blomning – bina vaknar innan det finns mat. Sådana glapp mellan insekt och växt kan på sikt försvaga hela populationer.
Vad betyder det för oss – och vad kan du göra?
Pollinatörernas tillbakagång är inte bara ett problem för naturen utan för vår livsmedelsförsörjning. Den goda nyheten är att även små insatser hjälper. Forskning från svenska universitet visar att det du gör i din trädgård faktiskt har effekt. Börja här:
- Odla nektarrika blommor med lång och spridd blomning.
- Låt en del av gräsmattan bli en blomsteräng.
- Sätt upp ett insektshotell för solitärbin.
- Undvik kemiska bekämpningsmedel helt.
Vill du ha hela handlingsplanen finns den samlad i guiderna om att rädda bina och rädda humlorna.
Källor: Naturvårdsverket, SLU Artdatabanken, Naturskyddsföreningen och Jordbruksverket.
Vanliga frågor
Varför minskar bina?
Den främsta orsaken är att blommande ängar och betesmarker har försvunnit, så bina får svårare att hitta mat. Till det kommer bekämpningsmedel, sjukdomar som varroa, samt klimatförändringar.
Hur många biarter är hotade i Sverige?
Sverige har omkring 280 till 290 arter bin och humlor. Ungefär 83 av dem är rödlistade, vilket innebär att de löper stor risk att försvinna enligt SLU Artdatabanken.
Är honungsbin och vilda bin lika hotade?
Honungsbiet sköts av biodlare och riskerar inte att dö ut, men hotas av varroa. De vilda bina och humlorna är mer utsatta eftersom de förlorar sina livsmiljöer och föda i landskapet.
Vad kan jag göra för att hjälpa bina?
Odla nektarrika blommor med lång blomning, låt en del av gräsmattan bli äng, sätt upp ett bihotell och undvik kemiska bekämpningsmedel i trädgården.