Bin och humlor – lär känna Sveriges pollinatörer

Surrar det i rabatten? Här reder vi ut vem som är vem bland bin, humlor, vildbin och getingar – och varför just dessa småkryp är så livsviktiga. Lär dig känna igen arterna, förstå hur ett samhälle lever och vad du själv kan göra för att hjälpa dem.

Visste du? En enda humla kan besöka upp till 500 blommor på en dag.

Humla och honungsbi på en blommande äng i sommarsol
~40 humlearterAv Sveriges nära 300 biarter är ett 40-tal humlor – resten är honungsbi och vildbin.

Bin och humlor – en kort orientering

Det surrar mer i en svensk sommarträdgård än man tror. Bakom det gemensamma ordet ”bi” döljer sig nära 300 arter, och humlorna är faktiskt en av dem. Humlor (släktet Bombus) tillhör familjen långtungebin och är alltså bin – de är bara större, rundare och hårigare än de flesta andra. Vill du snabbt avgöra vad som flyger förbi, börja med vår guide humla, bi eller geting.

Av alla våra biarter är bara en enda tam: honungsbiet, som biodlare håller i kupor. Alla andra – humlor och de många solitärbina – är vilda. Ungefär två tredjedelar av vildbina gräver sina bon i marken, medan andra bygger i ihåliga stänglar eller död ved. Tyvärr är cirka en tredjedel av de svenska vildbiarterna hotade, något vi går djupare in på under varför bina minskar.

Varför pollinatörerna är värda att skydda

Bin och humlor är viktiga pollinatörer. Globalt gynnas omkring tre fjärdedelar av de mest produktiva grödorna åtminstone delvis av pollinatörer, särskilt frukt, bär, nötter och frögrödor. Humlorna har dessutom ett trumfkort: de flyger även i kyla och regn och behärskar så kallad surrpollinering, där de skakar loss pollen med flygmusklerna. Det gör dem oumbärliga tidigt på säsongen och för grödor som blåbär och tomat.

Snabbfakta om bin och humlor
  • Sverige har ~270–300 arter bin, varav ett 40-tal humlor.
  • Bara honungsbiet är tamt – resten är vilda bin.
  • Bara honor (drottningar och arbetare) har gadd och kan sticka.
  • Ett humlesamhälle är ettårigt – bara nya drottningar övervintrar.

Så lever ett humlesamhälle

Humlornas år är kort och intensivt. På våren vaknar en parad drottning som övervintrat ensam i marken, letar boplats och lägger de första äggen. Ur dem kommer arbetare som tar över födosöket, och samhället växer under sommaren. Mot sensommaren föds nya drottningar och hanar, varpå det gamla samhället dör när hösten kommer – bara de nyparade drottningarna lever vidare till nästa år. Hela förloppet beskriver vi i guiden om humlans livscykel, och honungsbiets annorlunda samhällsbygge i bisamhällets liv.

Vanliga frågor om bin och humlor

Är humlan ett bi?

Ja. Humlor (släktet Bombus) tillhör familjen långtungebin och räknas alltså som bin. De är bara större och hårigare än många andra bin, och lever i mindre, ettåriga samhällen. Mer i vår guide om humla eller bi.

Hur många arter finns i Sverige?

I Sverige finns ungefär 270–300 arter bin, varav cirka 40 är humlor. Alla utom honungsbiet är vilda bin, och ungefär en tredjedel av de vilda arterna är hotade.

Varför är bin och humlor viktiga?

De är viktiga pollinatörer, särskilt för frukt, bär, nötter och frögrödor. Globalt gynnas omkring tre fjärdedelar av de mest produktiva grödorna åtminstone delvis av pollinatörer, och humlor arbetar även i kyla och regn då andra insekter håller sig stilla.