Solitärbin i trädgården – så gynnar du vildbina
De flitigaste pollinatörerna i din trädgård är inte honungsbina – det är de vilda solitärbina. De lever ensamma, är nästan helt ofarliga och pollinerar dina fruktträd och bärbuskar bättre än något annat. Här får du de konkreta trädgårdsåtgärderna som gör att fler vildbin vill flytta in hos dig: boplatser, blommor, vatten och lite välkommen oreda.
- Ge bina boplatser: en solig sandbädd för markboende bin och död ved eller ett insektshotell för vedlevande arter.
- Plantera bivänliga växter så att något blommar från tidig vår till sen höst.
- Låt stjälkar och löv stå kvar över vintern – där övervintrar nästa års bin.
- Slopa kemiska bekämpningsmedel och ställ fram vatten.
Den här sidan handlar om hur du gör trädgården till ett hem för vildbin. Vill du i stället läsa om arternas biologi – hur de skiljer sig från honungsbin, vilka grupper som finns och hur de lever – så har vi en egen artfaktasida om solitärbin och en om murarbin.
Två sorters boende – mark och ved
I Sverige finns omkring 300 vilda biarter, varav ungefär 40 är humlor. De flesta övriga är solitärbin som varken har drottning, vax eller samhälle. För att hjälpa dem behöver du förstå att de bor på två huvudsakliga sätt. Majoriteten av arterna gräver sina bon i marken – helst i öppen, solvarm och väldränerad sand. En mindre andel bygger i stället sina bon i gångar i död ved, ihåliga stjälkar eller borrade hål. En tredje grupp lever som boparasiter hos de övriga och hjälps på köpet när värdarterna mår bra.
Honan jobbar ensam: hon gräver eller städar en gång, lägger ett ägg, packar in ett matpaket av pollen bredvid och murar igen cellen. Larven äter upp sin matsäck, utvecklas under sommaren och hösten och kryper sedan ut som färdigt bi först nästa vår. Det betyder att boplatserna måste få vara i fred – rör du om i dem mitt i säsongen förstör du nästa generation.
Bygg en sandbädd för markboende bin
Eftersom de flesta vildbin är markboende är en sandbädd det mest verkningsfulla du kan göra. Naturskyddsföreningen beskriver det som att skapa en liten ”bistrand”: välj en solig och vindskyddad plats med väldränerat underlag, gärna mot en söderläge-slänt.
- Använd sandlådesand (kallas baksand) eller sättsand med partiklar upp till åtta millimeter – alltså inte ren, tvättad finsand.
- Blanda gärna in lite jord från platsen. De små partiklarna binder sandkornen så att binas grävda gångar inte rasar.
- Gör bädden ordentlig – gärna minst ett par meter lång och en halvmeter djup om underlaget är lerigt, så att den håller sig torr.
- Lägg in några stenar i ytan. Markboende bin gräver gärna intill dem, och solvarma stenar hjälper bina att hålla värmen.
Håll ytan öppen och solig. Rensa bort gräs och ogräs som annars snabbt växer igen sandbädden, men låt själva bohålen vara. En gammal sandlåda som inte längre används går utmärkt att göra om till boplats.
Hjälp de vedlevande bina
Vedlevande solitärbin är enligt SLU relativt lätta att hjälpa. Det enklaste är att låta naturen sköta sig: låt döda grenar sitta kvar på träd och buskar, och spara murken ved och högstubbar i ett soligt hörn. Vill du ge dem ett extra lyft kan du borra hål av olika diameter (ungefär 3–10 mm) i en bit lufttorkat lövträ, eller sätta upp ett genomtänkt insektshotell i söderläge. Murarbin behöver dessutom tillgång till lerjord eftersom de murar igen sina celler med lera.
En ofta bortglömd insats är att lämna fjolårsstjälkarna kvar över vintern. Ihåliga och märgfyllda stjälkar från till exempel kungsljus, vädd och fläder blir bostäder där larverna övervintrar. Klipper du ner och slänger allt på hösten kastar du i praktiken bort nästa års bin. Vänta med vårstädningen tills det blivit varmt och stabilt.
Nej. Eftersom ett solitärbi inte har något samhälle att försvara är det mycket fredligt och sticks i princip aldrig – honan kan inte riskera hela nästa generation på en attack. Du kan tryggt ha sandbädd och bihotell intill uteplatsen, och åtgärderna fungerar lika bra på en balkong. Vill du veta hur stick faktiskt fungerar, läs om bistick och allergi.
Blommor nära boet – hela säsongen
Boplatser räcker inte om det saknas mat. Vildbin är ofta specialiserade och flyger bara korta sträckor – pollen samlas vanligen inom 150 till 600 meter från boet, och de minsta arterna ännu närmare. Därför måste maten finnas i närheten, och den måste finnas hela säsongen. SLU lyfter särskilt fram värdet av blommande växter under fruktträden, eftersom solitärbina är de viktigaste pollinatörerna av frukt och bär i våra trädgårdar.
- Vår: sälg, vårlök, krokus och andra tidiga vårblommor som väcker bina till liv.
- Sommar: sommarblommor, klöver och perenner i full blom.
- Höst: höstblommor som fackelblomster och höstaster för de sista bina.
Plantera gärna i större grupper av samma art – då blir det lönsammare för biet att besöka rabatten. Att anlägga en liten blomsteräng eller välja medvetna blommor för bin ger mest nytta per kvadratmeter. Fyll på med fler tips i guiden om blommor för humlor.
Vatten, lugn och inga gifter
Tre sista pusselbitar gör stor skillnad. Bina behöver kunna dricka vatten utan att drunkna – ett grunt fat med stenar eller kulor att landa på räcker. De behöver också få vara ifred: klipp gräset mer sällan och spara gärna en blommande remsa, enligt principen om att klippa gräset för pollinatörerna mindre intensivt. Och framför allt: lägg undan de kemiska bekämpningsmedlen. Gifterna kan skada bina direkt och slå ut deras mat. Mer om varför i guiden att undvika bekämpningsmedel.
Gör du det här bidrar du till något viktigt. Nära en tredjedel av Sveriges solitärbiarter är rödlistade och flera har redan försvunnit från landet, främst för att deras livsmiljöer krympt. Varje trädgård som erbjuder bo, mat och vatten blir en liten fristad – läs mer om hur vi alla kan rädda bina och varför vildbin och tambin behöver olika sorters hjälp.
Vanliga frågor
Är solitärbin farliga i trädgården?
Nej. Solitärbin lever ensamma och har inget samhälle att försvara, så de är mycket fredliga och sticks i princip aldrig. Det går utmärkt att ha ett bihotell eller en sandbädd nära uteplatsen, även på en balkong.
Hur gör jag en sandbädd för markboende bin?
Välj en solig och vindskyddad plats med väldränerat underlag. Använd sandlådesand eller sättsand med partiklar upp till åtta millimeter, gärna utblandad med jord från platsen så att gångarna inte rasar. Gör bädden minst ett par meter lång och en halvmeter djup.
Behöver solitärbin särskilda blommor?
Många vildbin är specialiserade och flyger bara korta sträckor, så de behöver pollen och nektar nära boet under hela säsongen. Plantera en blandning av tidiga vårblommor, sommarblommor och sena höstblommor i soliga lägen.
Varför ska jag låta stjälkar och död ved stå kvar?
Vedlevande solitärbin lägger ägg i ihåliga stjälkar och gångar i murken ved, och larverna övervintrar där. Klipper du ner allt på hösten kastar du bort nästa års bin. Låt stjälkar stå kvar till våren och spara död ved i ett soligt hörn.