Solitärbin – Sveriges ensamlevande vildbin
När vi tänker på bin ser de flesta framför sig en bikupa full av honung. Men de allra flesta bin i Sverige lever helt annorlunda: ensamma, utan drottning och utan att samla någon honung. Det är solitärbina – en enorm och förbisedd grupp vildbin som gör ett oumbärligt jobb i naturen och i din trädgård.
- Nästan 270 arter i Sverige – den största gruppen bland våra vildbin.
- Lever ensamma: varje hona bygger eget bo och försörjer sina egna larver.
- Bildar inga samhällen och producerar ingen honung.
- Bland de viktigaste pollinatörerna av frukt och bär.
Vad är solitärbin?
Solitärbin är ett samlingsnamn för alla vilda bin som lever ensamma i stället för i samhällen. Till skillnad från honungsbiet och de flesta humlearter, som är sociala med en drottning och många arbetare, har solitärbina ingen arbetsdelning. Hos dem är varje hona fertil och sköter allt själv: hon parar sig, bygger ett bo, samlar ihop ett matförråd av pollen och nektar och lägger sina ägg – helt utan hjälp. När hon väl förseglat boet lämnar hon det, och larverna utvecklas på egen hand.
I Sverige finns ungefär 300 biarter totalt. Alla utom honungsbiet är vilda, och om man räknar bort de runt 40 humlearterna återstår nästan 270 arter solitärbin. De skiljer sig enormt i storlek, färg och form – från knappt fem millimeter små citronbin till kraftiga, pälsiga sandbin. Vill du först reda ut vad som egentligen är en humla och vad som är ett bi finns guiden humla eller bi.
Hur solitärbin lever
Forskare brukar dela in solitärbina i grupper efter hur de bygger sina bon. Majoriteten av arterna är marklevande och gräver gångar i bar, solvarm sand eller jord. En annan stor grupp är vedlevande och utnyttjar gamla skalbaggsgångar, ihåliga växtstjälkar eller borrade hål – det är dessa som gärna flyttar in i ett insektshotell. En tredje grupp samlar inte pollen alls, utan är så kallade boparasiter (gökbin) som lägger sina ägg i andra biarters bon.
Bona inreds på olika sätt beroende på art. Tapetserarbin klär cellerna med utklippta bitar av blomblad, medan murarbin murar väggar av lera och sand. Varje bo delas in i flera celler, en för varje ägg, med ett matförråd av hopknådat pollen i botten. De flesta solitärbin håller sig nära hemmet: pollen samlas oftast inom en radie på bara 150 till 600 meter från boplatsen, vilket gör tillgången på blommor i närområdet avgörande.
- Sandbin – gräver bon i marken, ofta tidigt på våren.
- Murarbin – murar bocellerna med lera, gillar insektshotell.
- Tapetserarbin – tapetserar boet med blombladsbitar.
- Blomsterbin, ullbin och gökbin – var och en med sitt eget levnadssätt.
Varför solitärbin är toppollinatörer
Solitärbina hör till de allra viktigaste pollinatörerna av fruktträd och bärbuskar i våra trädgårdar och i odlingslandskapet. Flera arter flyger tidigt på säsongen och även i svalt, mulet väder då honungsbina helst stannar hemma. Många solitärbin samlar dessutom pollen torrt på buken eller benen och tappar därför rikligt mellan blommorna, vilket gör dem till mycket effektiva pollinatörer – per individ ofta bättre än honungsbiet. Tillsammans med humlorna utgör de ryggraden i den pollinering som både vilda växter och en stor del av vår mat är beroende av.
Hoten mot solitärbina
Tyvärr går utvecklingen åt fel håll. Av Sveriges runt 270 vilda biarter var 97 rödlistade 2020 och 16 av dem riskerar att dö ut helt – ungefär en tredjedel av arterna är på något sätt hotade. De största orsakerna är brist på blommor genom hela säsongen, brist på boplatser när sandmarker växer igen och död ved städas bort, samt bekämpningsmedel i landskapet. Eftersom varje hona klarar hela livscykeln själv blir en solitärbiart extra känslig – det finns inget samhälle som kan bära förlusten. Vi går djupare in på orsakerna i artikeln om varför bina minskar.
Den goda nyheten är att du faktiskt kan göra skillnad på en vanlig villatomt eller balkong. Genom att blanda växter som blommar från tidig vår till sen höst, spara en solig sandblotta och låta lite död ved ligga kvar ger du både bo och mat. Konkreta artförslag och praktiska tips hittar du i guiderna solitärbin i trädgården och bivänliga växter.
Solitärbin, honungsbi och humlor – vad är skillnaden?
Det är lätt att blanda ihop alla bin, men skillnaderna är stora. Honungsbiet hålls av biodlare och är sällan hotat, medan det är just de vilda solitärbina och humlorna som behöver vår hjälp mest. Den distinktionen reder vi ut ordentligt i vildbin vs tambin. Vill du i stället veta mer om de sociala vildbina kan du läsa om Sveriges humlearter, och vill du hjälpa pollinatörerna på bred front finns kampanjsidan rädda bina.
Vanliga frågor om solitärbin
Hur många arter solitärbin finns det i Sverige?
Av Sveriges ungefär 300 biarter är de allra flesta vilda. Närmare 270 av dem är solitärbin – ensamlevande arter som varken bildar samhällen eller producerar honung. Humlorna, som lever socialt, räknas separat.
Stinger solitärbin?
Solitärbin är mycket fredliga. Honorna har gadd men sticker sällan eftersom de inte har något samhälle att försvara, och hos många arter är gadden så svag att den knappt känns. De flesta hanar saknar gadd helt. Mer om detta finns i guiden om bistick och allergi.
Varför är solitärbin så viktiga?
De hör till de viktigaste pollinatörerna av fruktträd och bärbuskar. De är ofta aktiva tidigt på säsongen och i svalt väder, och flera arter pollinerar effektivare per individ än honungsbiet.
Hur kan jag hjälpa solitärbin?
Plantera nektarrika blommor som blommar från tidig vår till höst, lämna sandblottor och död ved som boplatser, sätt upp ett insektshotell och undvik bekämpningsmedel.