Jordhumla – Sveriges vanligaste humla

Den knubbiga humlan som surrar runt i trädgården tidigt på våren är nästan alltid en jordhumla. Mörk jordhumla (Bombus terrestris) räknas som världens vanligaste humla och är ofta den första du ser när säsongen drar igång. Här går vi igenom hur du känner igen den, var den bor, hur livscykeln ser ut och varför den är en av våra viktigaste pollinatörer.

Så känner du igen en jordhumla

Jordhumlan har en svart, tätt behårad kropp med två gulaktiga band: en ockragul till rödgul krage längst fram och ett brett band en bit ner på bakkroppen. Det säkraste kännetecknet är den vita (eller beigevita) bakkroppsspetsen. Kroppen är kraftig och rund, och drottningen är märkbart stor – ofta över två centimeter. Just det vita bakstället skiljer jordhumlorna från till exempel stenhumlan, som istället har en lysande röd-orange spets. Vill du bli säker på vem som är vem hjälper vår översikt över humlearter i Sverige.

Det finns flera närbesläktade arter, som ljus jordhumla, som är mycket svåra att skilja åt i fält. För de flesta räcker det gott att känna igen "gruppen jordhumlor": svart kropp, gula band och vit spets. Är du osäker på om du tittar på en humla eller ett bi över huvud taget kan du läsa vår guide om humla eller bi.

Boet – därför heter den jordhumla

Namnet kommer av att arten nästan alltid bygger bo nere i marken. Allra helst flyttar drottningen in i ett övergivet sork- eller musbo, där det redan finns gångar och en torr, isolerad kammare. Ibland hamnar boet istället i en husgrund, i isolering eller på en vind. Ett välmående jordhumlebo kan bli riktigt stort och rymma flera hundra arbetare mot högsommaren – betydligt fler än hos många andra svenska humlor.

Livscykeln – från ensam drottning till hela samhället

Jordhumlans samhälle lever bara en säsong. Det är de unga, befruktade drottningarna som övervintrar – ensamma, nere i jorden, i dvala. Mörk jordhumla är en av våra allra mest vårtidiga humlor och forskare har länge använt dess drottningar för att följa när våren kommer.

1. Vår: drottningen vaknar hungrig, tankar nektar och pollen på sälg, maskros och vårblommor och letar boplats.
2. Försommar: hon grundar boet helt själv, lägger ägg och föder upp de första arbetarna.
3. Sommar: arbetarna tar över födosöket och boet växer snabbt. Större arbetare flyger ut och samlar, mindre sköter boet hemma.
4. Sensommar: samhället producerar nya drottningar och hanar som parar sig.
5. Höst: det gamla samhället dör. Bara de nyparade drottningarna lever vidare till nästa år.

Vill du läsa mer om hur ett humlesamhälle är uppbyggt rekommenderar vi vår genomgång av humlans livscykel.

Var finns jordhumlan?

Mörk jordhumla trivs i trädgårdar, jordbrukslandskap och öppen slättbygd, och den klarar sig även i stadsmiljö. Den hör till de absolut vanligaste humlorna i stora delar av landet och bedöms dessutom gynnas av ett varmare klimat, så den lär förbli vanlig framöver. Det gör den till en humla nästan alla svenskar har sett, oavsett om man bor på landet eller i en förort.

Roll som pollinatör

Jordhumlan är en flitig och effektiv pollinatör. En enda humla kan besöka upp till 500 blommor under en kvarts födosöksrunda, och på vägen pollinerar den både vilda växter och grödor som raps, jordgubbar och bär. Eftersom den är korttungad väljer den gärna öppna och grunda blommor. När hon ändå vill åt nektarn i en djup, långpipig blomma tar hon en genväg och biter ett litet hål vid blommans bas – ett beteende som kallas nektarrån.

En annan specialitet är surrpollinering, eller "buzz pollination". Humlan griper tag i blomman och vibrerar med flygmusklerna så att en hög ton hörs, vilket skakar loss pollen som annars sitter hårt fast. Det gör jordhumlor till mästerpollinatörer av bland annat tomater – så pass att de odlas kommersiellt just för växthusodling. Vill du gynna både jordhumlor och andra arter hemma? Läs om blommor för humlor och hur du planerar en bivänlig trädgård.

Vanliga frågor