Honungsbi – samhället som ger oss honung

Honungsbiet (Apis mellifera) är kanske världens mest kända insekt. Det lever i stora, välorganiserade samhällen, bygger vaxkakor och ger oss både honung och vax – samtidigt som det pollinerar en stor del av vår mat. Här går vi igenom hur ett honungsbi ser ut, hur samhället är uppbyggt med drottning, arbetsbin och drönare, hur honungen blir till och vilken roll biet spelar som pollinatör.

Så ser ett honungsbi ut

Ett honungsbi är litet och smalare än en humla, med en mer cylindrisk bakkropp och en spetsig bakdel. Pälsen är kort och kroppen gulbrun till brunsvart med tydliga ränder. Jämfört med de stora, runda och luddiga humlorna ser honungsbiet nästan slankt ut. Är du osäker på vad du tittar på hjälper vår guide humla eller bi dig att se skillnad – och vår översikt vildbin vs tambin reder ut var honungsbiet hör hemma.

Bisamhällets tre individer

Ett honungsbisamhälle är ett av naturens mest välorganiserade samhällen. Det består av tre olika sorters bin med varsin tydlig roll:

• Drottningen (visen) är den enda fullt könsutvecklade honan. En bra drottning kan lägga upp till 3000 ägg per dygn och styr samhället med doftämnen. Hon parar sig bara en gång i livet, med flera drönare, och kan leva i flera år.
• Arbetsbina är honor med outvecklade könsorgan och utgör större delen av samhället. De byter uppgift med åldern: först inomhusarbete som cellputs, larvmatning, vaxbygge och vakthållning, sedan utomhustjänst där de samlar nektar, pollen, vatten och propolis. Ett sommarbi lever bara fem till sex veckor.
• Drönarna är hanarna. De saknar gadd och har som huvuduppgift att para sig med unga drottningar. På hösten motas de ut ur kupan.

Vill du gå djupare i rollerna och hur de samverkar? Läs vår genomgång av drottning, arbetsbi och drönare och hela bisamhällets liv.

Vaxkakan och honungen

Hjärtat i boet är vaxkakorna. Arbetsbina svettas ut vax och bygger sexkantiga celler – en form som ger maximalt utrymme med minsta möjliga material. Cellerna används både till yngel och som förråd för honung och pollen. Honungen blir till när bina samlar nektar, blandar den med enzymer och låter överflödigt vatten avdunsta. Ett enda samhälle kan samla bortåt 120–200 kilo nektar och omkring 26 kilo pollen under en säsong – långt mer än vad biodlaren skördar.

Livscykel och övervintring

Alla bin i samhället – drottning, arbetsbi och drönare – börjar som ett ägg som utvecklas via larv och puppa till färdig insekt. Drottningen lägger äggen i mitten av boet där det är varmast, och yngelområdet växer efter hand till en klotform. En stor skillnad mot humlorna är att honungsbisamhället övervintrar samlat: bina kryper ihop i ett tätt vinterklot kring drottningen och håller värmen tillsammans. I Sverige klarar sig honungsbina sällan på egen hand utan behöver hjälp av en biodlare för att ta sig genom vintern.

När det blir trångt på sommaren kan samhället svärma. Då flyger den gamla drottningen iväg med ungefär halva samhället för att grunda ett nytt bo, medan en ny drottning tar över hemma. Svärmning är binas naturliga sätt att föröka sig. Funderar du själv på bin? Börja med vår guide komma igång med biodling.

Roll som pollinatör

Honungsbiets största värde är inte honungen utan pollineringen. När bina flyger mellan blommor för att samla nektar och pollen för de samtidigt med sig pollen som befruktar växterna. Runt tre fjärdedelar av de matgrödor vi odlar gynnas av pollinering, och värdet av honungsbinas insats i svenska grödor har uppskattats till flera hundra miljoner kronor om året. Bina hittar och delar information om bra blommor genom sin berömda "bidans", där ett bi visar riktning och avstånd till maten för sina systrar.

Samtidigt räcker inte honungsbina ensamma – vi behöver även vilda solitärbin och humlor för en trygg pollinering. Vill du hjälpa till hemma kan du plantera bivänliga växter och läsa om hur pollinering fungerar.

Vanliga frågor