Bisjukdomar – symtom, smitta och hur du förebygger

Friska bin är grunden i all biodling. De flesta sjukdomar går att hålla i schack med god skötsel och hygien, men ett par av dem är allvarliga och en är anmälningspliktig enligt lag. Här går vi igenom de vanligaste sjukdomarna i svenska bigårdar, hur du känner igen dem och vad du ska göra om olyckan är framme.

Biodlare vid bikupa med ram och biodlingsredskap
Det viktigaste först

Misstänker du amerikansk yngelröta ska du genast anmäla det till din bitillsynsman eller länsstyrelsen – öppna och hantera inte kupan i onödan, eftersom du då riskerar att sprida smittan vidare. Samma försiktighet gäller vid europeisk yngelröta, som ökat i landet de senaste åren.

Yngelsjukdomar – angriper larverna

De sjukdomar som drabbar yngel (ägg och larver) är de allvarligaste, eftersom de kan slå ut hela samhällets framtida arbetskraft. Du upptäcker dem genom att studera yngelkakan: ett friskt yngel ligger pärlvitt och välmatat med jämna, lätt välvda vaxlock, medan ett sjukt yngel ger ojämna, missfärgade och insjunkna celler.

Amerikansk yngelröta (AY)

Amerikansk yngelröta orsakas av bakterien Paenibacillus larvae och är den allvarligaste bisjukdomen vi har. Bakterien bildar extremt tåliga sporer som kan överleva i decennier på vax, ramar och redskap, vilket gör att samhället inte kan läka av sig självt. Typiska tecken är insjunkna och perforerade vaxlock, en seg brunaktig massa i cellerna som drar ut i en tråd när du för in en sticka, samt ofta en unken lukt. Sjukdomen är anmälningspliktig – vid misstanke kontaktar du bitillsynsmannen, och efter myndighetsbeslut avlivas oftast de sjuka samhällena och materialet saneras eller bränns. I skydds- och övervakningszoner gäller restriktioner för att flytta bin och material.

Europeisk yngelröta (EY)

Europeisk yngelröta orsakas av bakterien Melissococcus plutonius. Bakterien kommer in i larven via födan och konkurrerar med larven om näringen. De flesta angripna larver dör tidigt, redan i ringlarvsstadiet vid fyra till fem dagars ålder, och ligger då hopknycklade och missfärgade i öppna celler. Till skillnad från AY bildar bakterien inga sporer, så starka samhällen kan ofta själva rensa ut de döda larverna. Sjukdomen är mycket smittsam och Jordbruksverket har sett en ökning på senare år – tillkalla därför alltid bitillsynsman även vid misstanke, även om EY inte är reglerad i svensk lag på samma sätt som AY.

Kalkyngel

Kalkyngel orsakas av mögelsvampen Ascosphaera apis. Larverna får i sig svampsporer med födan, varpå svampen växer till i tarmen och förvandlar larven till en hård, vit och mumieliknande klump – därav namnet. Du hittar ofta de torra "kalklarverna" på flusterbrädan eller botten av kupan. Kalkyngel blossar gärna upp i samhällen som redan är försvagade av fukt, kyla eller annan stress, och ett starkt samhälle med en bra drottning rensar oftast ut det på egen hand. Sjukdomen är inte anmälningspliktig.

Nosema (Vairimorpha)

Nosema, som numera klassas i släktet Vairimorpha, är en mikrosporidie som angriper vuxna bins tarm och förstör tarmväggen så att binas näringsupptag försämras. Sjukdomen sprids via binas avföring och har ett smygande förlopp med vaga symtom: samhällets utveckling står stilla på våren, det kan finnas avföringsfläckar i och utanför kupan och vinterdödligheten blir hög. Bra invintring, friska samhällen och rena kupor är den viktigaste motåtgärden – läs mer i vår guide om invintring av bin.

Glöm inte varroan

Det enskilt största hotet mot svenska bin är inte en sjukdom utan parasiten varroakvalster, som dessutom sprider virus. En obehandlad kvalsterbörda gör samhället sjukt och mottagligt för allt annat. Se vår separata guide om varroakvalster och behandling.

Så förebygger du sjukdomar i bigården

Det mesta av smittskyddet handlar om sunt förnuft och rutiner snarare än mediciner. Bygg in det här i din skötsel:

  • Håll starka samhällen. Ett välmående samhälle med en pigg drottning städar och försvarar sig självt bäst.
  • Byt ut gammalt vax. Förnya ramar och vaxkakor regelbundet – gammalt vax samlar smittämnen.
  • Sköt hygienen. Rengör verktyg, handskar och kupdelar mellan samhällen så att du inte bär smitta med dig.
  • Flytta aldrig misstänkt material. Amerikansk yngelröta sprids oftast genom att biodlaren flyttar bin, ramar eller redskap. Lånar du inte ut material i onödan minskar risken.
  • Kontrollera yngelkakorna. Titta efter ojämnt, insjunket eller missfärgat yngel vid varje genomgång under biåret.

Är du nybörjare är det bästa smittskyddet att lära dig läsa kupan från början. Gå en kurs hos en förening och repetera grunderna i vår guide om att komma igång med biodling. Och kom ihåg att alla uppställningsplatser ska anmälas till länsstyrelsen – det gör det lättare att spåra och stoppa smitta i ett område.

Rena ramar och redskapFärskt vax och egna verktyg per bigård är billig sjukdomsförsäkring. Vindö Biodling har ramar, vaxmellanväggar och redskap.
Se sortimentet →

Vad gör jag vid misstanke?

Stäng kupan, hantera den så lite som möjligt och kontakta din bitillsynsman eller länsstyrelsen. Bitillsynsmannen kommer ut, ställer diagnos och fattar beslut om åtgärder. Försök aldrig "behandla bort" amerikansk yngelröta på egen hand – det är både olagligt och ineffektivt, eftersom sporerna ändå finns kvar. Vid de övriga sjukdomarna räcker det oftast med god skötsel, byte av vax och en stark drottning.

Vanliga frågor

Vilka bisjukdomar är anmälningspliktiga?

Amerikansk yngelröta är anmälningspliktig enligt lag. Misstänker du den ska du genast kontakta bitillsynsmannen eller länsstyrelsen. Europeisk yngelröta är inte reglerad i lag, men du bör alltid tillkalla bitillsynsman även vid misstanke om den.

Hur känner jag igen amerikansk yngelröta?

Yngelkakan blir ojämn med insjunkna, perforerade vaxlock och en brunaktig, seg massa i cellerna som drar ut i en tråd när du för in en sticka. Det luktar ofta unket. Vid minsta misstanke ska du anmäla, inte öppna och sprida mer.

Kan ett samhälle klara en sjukdom själv?

Starka samhällen rensar ofta ut sjuka larver vid kalkyngel och europeisk yngelröta på egen hand. Amerikansk yngelröta klarar de däremot inte, eftersom bakterien bildar mycket tåliga sporer. Då måste samhället saneras efter myndighetsbeslut.

Hur förebygger jag bisjukdomar?

Håll starka samhällen, byt ut gamla vaxramar regelbundet, var noga med hygien och redskap, och flytta aldrig bin eller material från ett samhälle du misstänker är sjukt. Kontrollera yngelkakorna vid varje genomgång.