Invintring av bin – så förbereder du samhället för vintern

Invintringen är biåretets viktigaste arbete. Det du gör i augusti och september avgör om samhället möter våren starkt eller inte alls. Tre saker måste sitta: tillräckligt med vinterfoder, en låg varroahalt och skydd mot möss. Här går vi igenom alltihop i rätt ordning, anpassat för svenskt klimat.

1. Rätt mängd vinterfoder

Från augusti till maj lever bina på det de samlat plus det foder du ger tillbaka efter att du skattat honungen. Ett normalstarkt samhälle behöver ungefär 15–20 kg foder för att ta sig genom vintern, varav minst omkring 12 kg socker. I den summan räknas den honung som du lämnar kvar i yngelrummet in – ofta 3–5 kg. Hellre lite för mycket än för lite: ett samhälle som svälter i mars är en onödig och tråkig förlust.

De flesta foderar med sockerlösning eller färdig invertfoder. Viktigast är tidpunkten: fodringen måste vara avslutad innan temperaturen sjunker under cirka 10 grader, eftersom bina då slutar dra ner och lagra sockerlösningen. Börja därför i god tid och ge fodret i lagom takt så att bina hinner förädla och försegla det i cellerna.

2. Varroabehandling före invintring

Varroakvalstret är det enskilt största hotet mot svenska bin. Obekämpat förökar det sig tills samhället producerar missbildade bin och till slut går under – just under vintern, när inga nya bin föds. Därför hör varroabehandlingen ihop med invintringen. Arbetsordningen på hösten är: slutskattning → varroabehandling → infodring.

Jordbruksverket rekommenderar myrsyra och oxalsyradropp. Många använder myrsyra som korttidsbehandling direkt efter slutskattningen på sensommaren, medan det fortfarande är varmt nog för att syran ska verka. Sedan kompletterar man ofta med en oxalsyrabehandling senare på året, gärna i november när samhället är yngelfritt – då sitter alla kvalster på de vuxna bina och nås av behandlingen. Följ alltid doseringen för respektive preparat. Läs mer i vår guide om varroakvalster och om andra bisjukdomar.

3. Musskydd och torr kupa

När kvällarna blir kalla söker sig möss och näbbmöss in i kupan efter värme och foder – där kan de förstöra vaxkakor och störa vinterklotet. Sätt därför på ett musskydd eller en ingångsreducerare framför flustret på hösten. Det är ofta ett galvaniserat järngaller som släpper in bina men stänger ute gnagarna. Skyddet sitter på över vintern och tas bort först i mars, när det inte längre fyller någon funktion.

Se också till att kupan står stadigt och torrt med flustret riktat så att regn och snö inte slår in. Fukt är farligare för vinterbina än kyla. En liten lutning framåt hjälper kondens att rinna ut i stället för att samlas på bottnen.

Så klarar bina den svenska vintern

Ett friskt samhälle är väl rustat för kyla. De bin som föds på sensommaren, i augusti, är vinterbin med extra fettreserver och betydligt längre livslängd än sommarbina. Drottningen slutar i stort sett lägga ägg på hösten, och samhället drar ihop sig till ett vinterklot där bina värmer varandra och flyttar sig långsamt mot fodret. Ett övervintrande samhälle är mindre – runt 10 000 bin mot upp till 90 000 på sommaren.

För att samhället ska orka behöver det vara tillräckligt starkt redan vid invintringen, gärna med flera ramar bin och yngel. Ett svagt samhälle med få bin har svårt att hålla värmen. Förstår du hur ett bisamhälle fungerar blir invintringen mycket enklare att få rätt. Resten av året hittar du i vår översikt över biåret månad för månad, och är du ny – börja med vår guide om att komma igång med biodling.

Vanliga frågor