Bisamhällets liv – så fungerar honungsbiets koloni

Ett honungsbisamhälle är ett av naturens mest välorganiserade samhällen. Tiotusentals bin samarbetar som en enda organism, var och en med sin uppgift, och tillsammans överlever de vintern år efter år. Här går vi igenom hur kolonin är uppbyggd, vad varje bi gör och hur samhället förökar sig och kommunicerar.

En flerårig koloni – inte ett ettårigt bo

Det första som skiljer honungsbiet från till exempel humlan är att kolonin är flerårig. Medan ett humlebo dör varje höst lever honungsbisamhället vidare år efter år. Vill du jämföra de två livsformerna direkt kan du läsa vår guide om humlans livscykel. Honungsbisamhället övervintrar i sin helhet och håller sig självt vid liv genom hela det svenska vinterhalvåret.

Drottningen – samhällets mittpunkt

I varje frisk koloni finns en enda drottning. Hon parar sig bara en gång i livet, tidigt, och lagrar sedan sperma för resten av sin tid. Under högsäsongen kan en bra drottning lägga upp till omkring 3000 ägg per dygn – mer än sin egen kroppsvikt varje dag. Hon styr dessutom hela samhället med doftämnen, så kallade feromoner. När arbetsbina matar och putsar henne förs doftämnena vidare och sprids i hela kupan, vilket håller samhället samlat. När hennes äggläggning sviktar, ofta efter två till tre år, byter bina själva ut henne mot en ny drottning.

Arbetsbiet och dess livslånga karriär

Arbetsbina är också honor, men de utvecklas inte till fullständiga honor eftersom de får mindre näringsrik föda som larver. Det mest fascinerande är att ett arbetsbis uppgifter byter med åldern – det är som att gå igenom flera yrken under ett kort liv:

• Dag 1–3: putsbi som städar cellerna inför nya ägg.
• Dag 3–12: ambi som matar larver, och husbi som tar emot nektar.
• Dag 12–21: byggbi som drar ut vax, samt vaktbi vid flustret.
• Från ca dag 21: flygbi som hämtar nektar, pollen, vatten och kåda ute.

Arbetsfördelningen är åldersstyrd men flexibel – om samhället behöver kan bina hoppa mellan uppgifterna. Ett sommarbi lever bara några veckor och sliter i princip ut sina vingar, medan vinterbina som kläcks på hösten kan leva i flera månader.

Drönarna – hanarnas roll

Drönarna föds ur obefruktade ägg och är samhällets enda hanar. De saknar gadd och kan varken samla mat eller försvara kupan. Deras enda uppgift är att para sig med jungfrudrottningar från andra samhällen. När sommaren är slut behövs de inte längre, och arbetsbina driver ut dem ur kupan inför vintern. Hela rollfördelningen mellan drottning, arbetsbi och drönare reder vi ut i guiden om drottning, arbetsbi och drönare.

Svärmning – så förökar sig samhället

När en koloni blir stark och trångbodd på försommaren förbereder den svärmning, sitt naturliga sätt att föröka sig. Då lämnar den gamla drottningen kupan tillsammans med ungefär halva samhället och söker en ny bostad, medan en ny drottning kläcks och tar över den gamla kupan. För en biodlare gäller det att förstå och hantera detta – läs mer om svärmning och hur biodlaren följer bikupans år.

Vinterklotet – så överlever kolonin kylan

När hösten kommer slutar drottningen lägga ägg och samhället krymper. När temperaturen sjunker drar sig bina samman till ett tätt vinterklot. Bina i mitten alstrar värme genom att skaka med flygmusklerna, medan ytterskalet håller omkring sju till tio grader. Genom att rotera mellan det varma inre och det svala yttre håller hela klotet sig vid liv på den honung de lagrat. Svenska honungsbin klarar dock inte vintern helt på egen hand i dag, eftersom varroakvalstret försvagar dem – därför behöver de biodlarens hjälp.

Vanliga frågor