Vad är bivax? Så bildas och renas binas vax

Bivax är ett av de mest fascinerande materialen i naturen – ett vax som bina tillverkar i sina egna kroppar och bygger hela sitt hem av. Här går vi igenom hur bivax bildas, vad det består av, hur biodlaren renar det och vad du kan använda det till.

Hur bina gör bivax

Bivax produceras av unga arbetsbin. När ett bi är ungefär 12–18 dagar gammalt utvecklas åtta vaxkörtlar på undersidan av bakkroppen. Ur dessa körtlar tränger flytande vax ut som stelnar till tunna, genomskinliga vaxfjäll. Biet plockar fjällen med benen, tuggar dem mjuka med käkarna och fogar samman dem till de exakta sexkantiga cellerna i vaxkakan. Det är samma celler som rymmer både yngel och den honung som biodlaren senare skördar.

Att tillverka vax kräver mycket energi. Ett enda bi kan producera upp till åtta vaxfjäll per dag, och det går åt ungefär två miljoner vaxfjäll för att få ihop ett kilo vax. För att orka med detta måste bina äta runt åtta kilo honung per kilo vax de bygger. Vaxet är därför långt ifrån en restprodukt – det är en dyrbar insats från hela bisamhället.

Vad bivax består av

Kemiskt är bivax en komplex blandning av flera hundra ämnen. Den största delen, omkring 65 viktsprocent, utgörs av så kallat myricin – estrar av alkoholer med långa kolkedjor och fettsyror. Därtill kommer fria syror (cirka 12 procent), mättade kolväten (omkring 14 procent), alkoholer och en liten andel doftämnen som ger vaxet dess karakteristiska, milda honungslukt. Den blandningen förklarar varför bivax är vattenavvisande, formbart och samtidigt hållbart.

Det finns dessutom skillnad mellan oblekt och blekt vax. Oblekt bivax är gult till gulbrunt med svag doft av honung, medan blekt bivax är vitt och nästan luktlöst. Vi går djupare in på skillnaderna i guiden om olika typer av bivax.

Smältpunkt och egenskaper

Bivax smälter vid ungefär 61–65 grader Celsius. Den relativt låga smältpunkten är hela hemligheten bakom hur mångsidigt vaxet är: kroppsvärmen från dina händer räcker för att mjuka upp en bivaxduk så att den formar sig runt en skål, samtidigt som vaxet är tillräckligt fast för att hålla formen i rumstemperatur. Bivax är olösligt i vatten och i kall alkohol, men löser sig i fetter och oljor – vilket gör det perfekt i salvor och hudvård.

Så renas bivaxet

När honungen har slungats ur ramarna återstår vaxkakorna. En modern ram innehåller mellan 80 och 100 gram bivax, men det vaxet är blandat med pollen, kokongrester och annat skräp. För att få rent vax smälter biodlaren ner kakorna. En enkel metod är att koka ramarna i vatten: vaxet smälter och flyter upp till ytan medan föroreningarna sjunker till botten. När vattnet svalnat lyfter man av den rena vaxkakan ovanpå.

Ett ännu skonsammare sätt är att smälta vaxet i vattenbad och sila det genom en duk, eller att använda en särskild vaxsmältare. Större biodlare kan skicka ramarna till ett renseri och få tillbaka rent vax. Vill du själv ta tillvara vaxet från kupan hänger det här tätt ihop med arbetet i honungsskörden och resten av biåret.

Vad bivax används till

Renat bivax är otroligt mångsidigt. De vanligaste användningsområdena idag är:

• Bivaxdukar – ett plastfritt alternativ till plastfolie i köket.
• Ljus – bivaxljus brinner långsamt och doftar svagt av honung.
• Hudvård – läppcerat, salvor och balsam där vaxet bildar ett skyddande lager.
• Trä, läder och möbler – bivax vårdar och impregnerar ytor.
• Livsmedel – som ytbehandlingsmedel med E-nummer E901.

Historiskt har bivax också använts till att impregnera segeldukar, oljerockar och presenningar – samma vattenavvisande egenskap som idag gör bivaxduken så praktisk.

Vanliga frågor